Tiden går så fort...
Nu har jag snart jobbat i en hel vecka.
Allt har gått bra och det är roligt att vara tillbaka.
I början av veckan tog jag mig dock samman och besökte
vårdcentralen.
Över jul hade jag fruktansvärt ont i magen och kände att jag
inte längre kunde ha det så här.
Först var det "förhör" och det kändes lite som att läkaren ville ha det till att
jag stressar för mycket...
Jag erkänner, jag stressar men mitt magont fanns innan dess, när jag endast hade mig själv att
tänka på...
Sen var det psykiskt, att jag skulle må dåligt av allt stressande...
I vilket fall så fick jag tillslut ta 6 blodprov och har en hel hög med provrör med mig hem för att
ta trevliga avföringsprov... haha! Kul!

Det allra bästa var när han (läkaren) frågade "du är inte med barn?? Det är du helt säker på???"
Jag tänkte svara...
Helt säker har jag hört att man inte kan vara. Jag har kompisars kompisar som påstår att
de varit gravida i 9 månader. Inte märkt något alls... Inte trötthet, typ 20kilos övervikt, värk i rygg och revben,
inte vatten i fötterna eller händerna. Inte allmänt trött och känt sig som en gigantisk elefant... (gissa hur min graviditet var!!! ;))
Bara åkt in till sjukan och helt plötsligt, utan att veta, fött ett barn... 

Men jag log snällt mot honom och sa "nä, jag är inte gravid!" 

Och du äter inte rå kyckling var sista frågan... Haha!
Jo, nästan varje dag! Jehu nu vet jag varför jag dagligen har ont i magen...