Det känns allra bäst att vara hemma...
Jag kan nämligen inte riktigt slappna av när vi går hem till någon annan.
Speciellt inte till ett helt nytt hus med helt nya saker och med ömtåliga saker som står
på en sådan höjd som nås av små barnfingrar...
En höjd som jag har lärt mig att "här går saker sönder om jag sätter dem"...
Nu har vi spenderat två dagar i rad hos moster Andrea och jag får hela tiden vara på min vakt...
Tar jag upp Aylin och leker med henne MÅSTE någon annan kolla Sigge...
Hemma är det ju inte så... Här bryr jag mig inte så hårt för jag sätter alla "viktiga prylar"  högre upp eller
så tar vi bort dem helt o hållet! Men det kan man ju inte begära av andra...

Så när vi åkte hem igår kunde jag pusta ut... Skönt INGET gick sönder idag heller! :)